En fanart av Yaya Han~

Jag har länge varit ett stort fan av Yaya Han, och när jag såg ett foto av henne som Eliza från Tekken Revolution, kunde jag inte låta bli att måla henne. För snart ett år sedan fick jag äntligen träffa Yaya, och hon är verkligen så härlig som hon verkar.
Teckningen är målad på papper, med mina relativt nya Copic-pennor. Jag scannade in teckningen, och gjorde lite småjusteringar i GIMP. Jag är riktigt nöjd med hur den blev - speciellt med tanke på att jag fortfarande håller på att lära mig använda pennorna. Teckningen finns även på min deviantART.
 

Jag har sett: Buffy the Vampire Slayer~

Buffy the Vampire Slayer gick på TV när jag själv gick i mellanstadiet. På den tiden himlade jag dock med ögonen åt den serien, och brydde mig inte något större om den. När jag såg att den fanns på Netflix bestämde jag mig för att se den. Och det är inte bara ett avsnitt jag har sett. Jag har sett dem alla. Allt. Jag såg det första avsnittet för en halv evighet sedan. Det är åtminstone så det känns. Men det var den 6:e maj i år. Jag såg det allra sista avsnittet igår kväll. Medan jag har tagit mig från början till slut av Buffy, har Andreas och jag sett Better Call Saul, Ajin och The Family, och jag har själv även sett Stranger Things.
 
 
Efter att ha sett klart denna fantastiska serie känner jag mig lite vilsen gällande vilken serie jag borde se härnäst. Jag försökte mig på iZombie, men insåg ganska snabbt att det inte är en bra serie att äta till. Jag testade på American Horror Story, men den var lite för galen för min smak. Jag skulle vilja fortsätta se Förhäxad, men den finns inte längre på Netflix. Likadant med Buffys andre hälft, Angel. Jag har nu gett Orange Is the New Black en chans, så vi får se vart det leder. Jag vet dock att den knappast kommer kunna slå den storhet som är Buffy. Det är liksom svårt att toppa det som känns som en av världens bästa TV-serier. Min favoritkaraktär? Spike. Så klart. Haha!
 

Laxen och trollet~

Det blev en Pokémon/latte-promenad för mig och Andreas här på kvällen. Det började med att vi skulle bära upp lite grejer på vinden innan vi gick ut, för att sedan strunta helt i vinden och springa ut så fort vi kunde. Vi hade en Clefairy i närheten. Och det var minst sagt tur att vi sprang! Förutom Clefairy hade vi nämligen en riktig knubbis på radarn - Snorlax.
 
Varken jag eller Andreas hade stött på en Snorlax tidigare, så vi var minst sagt spända. Skulle vi hinna fram till den innan den försvann?
 
Vi hann! Och med ??? som combat power hoppades jag att jag kunde fånga den smärtfritt. Så det blev en razzberry och Ultra Ball. Som tur var visade han sig vara ganska lättfångad.
 
Jag är sjukt nöjd med min Snorlax! Han är min starkaste Pokémon, och har redan stått på ett gym. Men dagens spawn-tur slutar inte där. När vi kommit en bit ifrån cafét där vi köpte våra islatte, fick vi en annan intressant Pokémon på radarn. En som Andreas stött på, men som har gått mig helt förbi. Fram tills nu. Mr. Mime. Och det är han som är trollet i den här historien. Vi hade honom övers på radarn, men när vi kom närmare despawnade han. Typikst. Men det tar inte slut där. Vi var på väg till ett ställe som sägs ha Scyther och Charmander, men lyckades på något sätt komma till en ytterligare Mr. Mime. Men även denna försvann efter ett tag, för att vi började gå åt fel håll och vi helt enkelt inte hann fram i tid. Så vi ger upp sökandet efter detta troll, och känner oss nöjda med laxen. Så vi går mot tidigare nämnda spawn-punkt igen. Om vem står då precis framför oss? Mr. Troll. Med sitt roade ansiktsuttryck. Han vet hur mycket vi fick kämpa, haha.
 
Inte världens bästa, men det duger gott och väl för att fylla mitt Pokédex. Efter att ha trollat oss så mycket blev han till slut en lätt fångst.
 
Tack vare laxen och trollet har jag nu 107 stycken i mitt Pokédex. Gotta catch 'em all!
 

Skippade Ivysaur~

Vi har fångat en hel del Bulbasaurs i Pokémon GO. En park här i närheten är ett riktigt spawn-ställe för den gräs-starten, så de är lätta att få många av. Snart hade vi nog för att utveckla en till en Ivysaur. Men istället råkade vi visst skippa mellanutvecklingen och gick direkt på den sista i utvecklingsledet - Venusaur. Helt plötsligt var han på radarn. Jag, Andreas och Nikke spred ut oss åt olika håll, och till slut hittade vi den. Efter en razzberry och ett par Ultra-bollar var den min.
 
Så nu behöver jag inte utveckla en Ivysaur till en Venusaur längre. Så då är det bara att utveckla Bulbasaur, så är jag klar med det här ledet. Inte helt fel!
 

En Poké-påse~

Ett café här i stan, som ligger precis bredvid tre Pokéstops som ofta blir lures, säljer en liten rolig grej till Pokémon GO-spelare. Och jag var ju så klart tvungen att köpa en! På skylten finns det tre "levels", beroende på vad du vill ha för någonting. Jag valde den största, haha.
 
I den påsen fick jag en bulle (som inte överlevde resan hem), en smörgås, en Vitamin Well, en kortlek, och en regnponcho. Perfekt för den som vill campa vid ett lure. (Pokémon-gosedjuren och den fina pärlplattan gjord av Pappas Pärlor ingick tyvärr inte i påsen. Tyckte bara bilden blev lite roligare med lite sällskap!) Jag tycker det är så kul att Pokémon blivit så vardagligt. Om det ändå hade varit så här okej att tycka om det när jag växte upp...
 

Unnade mig lite nytt~

Blev en liten mini-shoppingtur på stan idag. Jag hittade äntligen en målarbok som jag fastnade för, och köpte (ännu fler) nya pennor. Dessa pennor ska användas till att göra inläggen i min kalender/dagbok lite mer fancy.
 
 
Kommer bli kul med lite färg!
 
 

Drama for Life~

I fredags släppte Poets of the Fall en singel från deras kommande album. Singeln heter Drama for Life, och sägs handla om själva processen och skapandet av låtar. I slutet av september släpps äntligen skivan Clearview. Har verkligen längtat efter nya låtar från det här underbara bandet.
 
 
Här ovan har vi en video som visar låttexten. Den är inte den officiella videon, men jag gillar den! Plus att den gjorde det lättare än vanligt för mig att lära mig texten, haha.
 

Jag är kvar~

Hej, jag är kvar. Fortfarande. Även om det är lite långt mellan inläggen just nu, så finns jag här. Det är bara lite mycket som händer just nu, och jag valde att ta en liten paus härifrån. Det kändes lättare så. Men jag har ju en ny bakgrund på bloggen nu, så det kanske gör det lite roligare att komma hit ändå. Det har blivit en väldans massa Pokémon GO, åtminstone. Jag har kommit till level 22 nu. Det tar sig! Jag hoppas kunna blogga mer nu i veckan som kommer, men jag kan inte lova någonting. Hoppas ni finns kvar här ändå, ni med.
 

En riktig kämpe~

Jag hade min andra evolve-fest i Pokémon GO i lördags. Jag utvecklade min stackars svaga Kakuna till en Beedrill, även fast jag lätt kunnat få en starkare Beedrill om jag back-to-back utvecklat från Weedle till Kakuna och sen till Beedrill. Men det är ju inte lika roligt.
 
 
Finns det något pris för mest tragiska CP på en två-stegs utveckling? Isåfall vinner nog min, haha.
 
 
 Min Beedrill är ju åtminstone en riktig kämpe.
 

Nytt till samlingen~

Att jag gillar Resident Evil har väl ingen här missat egentligen. Resident Evil 5 släpptes digitalt till de nyare konsolerna för ett par veckor sedan, och jag spelade ut kampanjen ganska så snabbt på twitch. Men att bara ha ett spel digitalt är ju inte så kul. Så här har vi det senaste tillskottet till min Resident Evil-samling:
 
 
Så himla fint fodral!
 

Följ mig på:
Twitter | Instagram | Twitch



Emelie är mitt namn - Mlie är bara lite av en förkortning. I den här bloggen skriver jag mycket om Resident Evil, cosplay, spel och annat smått och gott!


RSS 2.0